Av den informationen som jag har angående ungdomar i Hägersten - Liljeholmen kan jag se att det största problemet är missbruk av alkohol. Men det är inte bara alkohol som råder utan även droger där många ungdomar vistas och umgås. Ställena är inte hemma eller på ungdomsgårdar utan sker oftast ute på gatan det kan vara lätt att lockas. Detta kan vara en orsak till dom få ställarna där ungdomar kan samlas och umgås utan att använda alkohol eller droger. I Hägersten - Liljeholmen finns 4 fritidsgårdar och 1 ungdomsgård. En annan sak som är viktig när man är ung är tryggheten. Det är viktigt att man känner sig trygg både hemma och ute på stan. Känner man sig otrygg eller att man blir behandlad illa kan man i Liljeholmen kontakta socialsekreteraren som tar emot sådana fall då barn/ungdomar blir illa behandlad. Har man svårt med boende eller har dåligt umgänge kan man kontakta familjerättssekreteraren som är en stor trygghet är specialiserad för att ta hand om ungdomar som har sociala problem. I Liljeholmen är tryggheten stor ute på gatorna. Man har satsat på fältassistenter som är ute på kvällar och nätter som patrullerar. Dem kallas fältassistenter.

En bra aktivitet som ungdomarna kan göra är att bada på Liljeholmsbadet. Det är ett fint bad med trevlig miljö som även har den möjlighet att bada utomhus och en terrass där man kan sola.. Ett plus är att ungdomar har reducerat pris på 20 kronor. Något annat som kan hålla ungdomarna aktiva är dom bollplaner som ligger runt Hägersten - Liljeholmen. Här kan man t ex spela fotboll eller något annat. Något annat som är mycket positivt med Hägersten - Liljeholmen är det stora utbudet av gymnasieskolor. Man kan välja allt från teoretiskt till praktiskt. Det finns ungefär ett tio tal både privata och kommunala. Ungdomsmottagning finns i Midsommarkransen där man kan vända sig som ungdom om man har problem. Här kan du få råd om sex och samlevnad, få preventivmedel, gyn-undersökning, provtagning och samtal med kurator.

Källor:

http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Barn-och-unga/Stod-till-unga/Ungdomsmottagning/?omrade=Hagersten-Liljeholmen

http://www.stockholm.se/#omrade=Hagersten-Liljeholmen .

http://www.stockholm.se/FamiljOmsorg/Barn-och-unga/Stod-till-unga/Stodcentrum-for-unga-brottsoffer/

Fördelar med Liljeholmen är att det är ett bra ställe att starta ett företag eftersom det är från början ett industriområde och ligger centralt. Därför lockar denna förort till sig många företagare. Men på senaste tid har Liljeholmen riktat in sig på en ny målgrupp genom att bygga nya bostäder som lockar till sig mer familjer. Den nya gallerian som byggs i Liljeholmen kommer även att skapa fler jobbtillfällen vilket är bra för de som bor där som säkert kommer att få förtur.

Men förortens läge är även en nackdel då E4.an ligger precis i närheten kommer det mycket ljud därifrån. Eftersom Liljeholmen har anslutningar till bussar, tvärbana och tunnelbana kan det även bli väldigt stökigt under kvällar och helger då folk passerar genom.

Källa: Tania

Är Liljeholmen en ABC-ort, ett miljonprogram, en trädgårdsstad eller något annat. Och vad innebär "typen" (utseende, bakomliggande ideologi eller annat)

Liljeholmen är ett av de i översiktsplanen utpekade stadsutvecklingsområdena i Stockholm. Området genomgår en förvandling från industriområde till en stadsdel med bostäder och verksamheter. Programarbete för stadsdelen startade 1998 och under år 2000 var program för Liljeholmen på remiss och samråd. Därefter har planarbete fortsatt för olika delområden i stadsdelen; Liljeholmstorget, Liljeholmskajen, Sjötorget och Årstaberg.

Liljeholmen är alltså ett utvecklingsområde, som gör en förvandling från att bara vara ett industriområde till en förort med bostäder och snart en galleria. Dem vill locka folk dit och göra Liljeholmen till ett kärvänligt familjeområde.

Källa:
http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Stadsplanering/Storre-projekt/Liljeholmen/

Denna vecka har gruppen gjort ett bra jobb och kommit en bra bit på vägen. Speciellt var det bra att ha en kort handledning med Monica för att gå igenom och se vad vi har kvar inför nästa vecka.

Fredrik har denna vecka jobbat med historia delen som han vart klar med i tisdags. Han gick till väga genom att leta fakta på Internet som var lätt att hitta. Historia delen vart bra med mycket information och intressanta delar som kan vara bra att ha med på de olika redovisningarna. Sedan i onsdags så började han även med layouten för utställningen och de små fakta texterna. Denna vecka har Fredrik arbetat bra men hade svårt med att få ihop många bilder, men det ska vi jobba på nästa vecka då även han gör klart layouten och är ansvarig för att allt kommer på plats och är gjort till utställningen.

Gustav fick en dålig start på veckan då han hade svårt att hitta information om sociala problem på Internet och i böcker. Men på onsdagen tog vi tag i delarna och bestämde oss för att fördjupa oss i ungdomarnas situation i Liljeholmen. Efter det har vi byggt vidare på det och Gustav har bl. a. intervjuat en fältassistent per telefon och fått bra med information.  

Gustav och jag har även skrivit frågor till ungdomar som vi ska intervjua nästa vecka på måndag, en tjej och en kille. Sedan kommer han att börja sätta ihop rapporten och även bestämma sig för vilka delar han ska berätta om på redovisningen.

Tania har varit sjuk nästan hela veckan. Men har ändå jobbat lite hemma, med att hitta information om vad det är för typ av förort Liljeholmen är. Nästa vecka ska hon göra klart redovisningsplanen och ta reda på lite mer fakta till redovisningen. Hon hade svårt att hitta relevant fakta men det hon sedan fick ihop var bra och användbart.

Sofie har denna vecka tagit reda på fakta och statistik om förorten. Det som var svårt, var att hitta statistik för senare år och just för Liljeholmen. Då jag fick ta en del fakta och statistik om Hägersten/Liljeholmen som jag även kommer att säga och skriva i rapporten. Det som gick bra var att jag vart klar i tid och att det känns som att man har mer koll på arbetet.

Jag tycker även att samarbetet mellan alla har fungerat bra och att mailen för informationen till alla har gått jätte bra ut. Nästa vecka kommer jag att försätta skriva loggbok och finslipa på statistiken och fakta om Liljeholmen. Jag kommer även göra intervjuerna med Gustav och vara ett allmänt stöd och se till att alla får information i tid och håller deadlinen.
2008-11-21

Vi håller på att arbeta med förorten Liljeholmen. Det är bra när man arbetar med en förort och leta efter sociala problem. Liksom i alla förorter finns det sociala problem. Denna kategori är stor och vi beslutade oss att titta närmare på ungdomar eftersom vi själva är det. För att få lite kött på benen ringde jag upp en fältassistent just för att dem är ute och rör sig bland ungdomar. Jag började med att göra några frågor som är lämpliga för ämnet och ringde sedan upp fältassistenten.

• Om man är ungdom i Liljeholmen, vart vänder man sig då?

"Området kallas Hägersten-Liljeholmen där ungdomarna brukar röra sig. Här finns fyra fritidsgårdar och en ungdoms gård. Där kan man umgås med andra och spela spel precis som på en vanlig ungdomsgård. Detta är bra och dessa borde det finnas fler av, istället för att ungdomarna ska driva omkring ute och hålla på med bus".

• Råder det mycket kriminalitet bland unga? Är det mycket bråk?

"Det här ser lite olika ut vart man befinner sig. Men det är ofta inte kriminalitet som råder bland ungdomar under tjugo. Det är oftast äldre som är mellan tjugo-trettio. När det gäller bråk så är det relativt lugnt. Det är mer platser som Fruängen som är mer oroliga. Där möts oftast ungdomar och rån och sådana saker förekommer. Om du vill ha närmare uppgifter kan du besöka polisen".

• Finns det några problem som du ser hos ungdomar på Liljeholmen?

"Det som jag ser är ett problem är nog droger där den största drogen är alkohol. Ungdomarna dricker nog inte mer här än i andra förorter men det finns vissa grupper som använder alkohol väldigt ofta som vi stöter på. Sen finns det självklart många ungdomar som inte dricker. En Stockholms enkät som gjordes för några år sedan visade att tjejer i Hägersten-Liljeholmen dricker mest. Men annars är området ganska lugnt.

Personen ville vara anonym i denna undersökning så därför förekommer inget namn.

Liljeholmen tillhörde en gång i tiden Årsta Gård, på denna plats där Liljeholmen ligger idag så fanns det mest skogsbackar, lite ängar och en del åkrar. Mellan Liljeholmen och Södermalm fanns det redan under 1600-talet en flottbro. På Liljeholmsberget fanns en väderkvarn, det var där Södertäljevägen också gjorde en sväng väster om berget.
Liljeholmen var alltså ett torp under Årsta. Där hade man drivit en krog och värdshusrörelse redan från 1600-talet, alltså väldigt tidigt i Stockholms historia. Kända personer som Lasse Lucidor och Bellman brukade ibland besöka krogen som fanns där och använde området som var väldigt lantligt i sina dikter. Det gick ända till 1889 innan värdshuset las ner och 1910 så revs byggnaden där värdshuset hade legat och där byggde man istället en godsstation. När detta hände hade det mesta av den lantliga känslan försvunnit.

Där Liljeholmen ligger nu för tiden så fanns många industrier och detta började efter år 1700. Då fanns det industrier som tillexempel kattuntryckerier vilket var en sorts tunn bomullsväv som hade tryckt mönster, detta sorts tyg användes ofta till bröllopsklänningar. Förutom detta fanns också en tobaksfabrik och ett bryggeri. Under 1800-talet så ökade Liljeholmens industriella utveckling och då startades bland annat en stearin fabrik av Lars Johan Hierta som dessutom är Aftonbladets grundare.

Men Liljeholmens stora förändringar kom 1860 när SJ då byggde västra stambanan som gick förbi platsen. SJ anlade mängder av stora anläggningar i området som bland annat verkstäder där det reparerades lok och vagnar och efter det så fortsatte utvecklingen och allt fler industrier så som stubinfabrik och kakelfabrik anlades.

Eftersom Liljeholmen hade blivit ett sådant stor industriområde med massor med fabriker så kom det självklart en mängd med arbetare som behövde någonstans att bo. Då började man bygga bostäder som låg i anslutning till järnvägen i Årstadal. Greve Eric Sparre var mannen som var ägaren till Västberga gård, han utnyttjade att det behövdes bostäder genom att han sålde av arrendekontrakt på 50 år. Detta gjorde dock att området blev snabbt uppbyggt av dåliga hus och tillslut blev det en kåkstad. Årstadal/Liljeholmen blev ändå Stockholms första förstad tillsammans med Sundbyberg som låg på andra sidan stan'

Liljeholmen fick statusen att vara en stadsdel år 1926, då ingick däremot inte Nybodaberget. 1934 så blev området som låg mellan Trekanten och Liljeholmsviken en egen stadsdel och denna fick namnet Nybohov, men år 1956 så gick stadsdelarna ihop och blev Liljeholmen.

Under 1930 talet så förde Stockholm upp ett barnhem vilket kom att kallas Nybodahemmet på höjden över Årstaberg och Årstaviken. Barnhemmet hade då plats för hela 245 barn som var mellan 1 och 16 år som kunde bo där tillfälligt om det hade hänt något med deras föräldrar så som sjukdom eller dödsfall. 1960 så stängde man ner barnhemmet och startade först upp ett särskoleinternat och senare en flyktingförläggning.

När Årstabron år 1929 stod färdig så ändrades järnvägens sträckning, detta gjorde dock att SJ:s verkstäder vid Liljeholmen blev betydelselösa. Man flyttade då hela verksamheten till Tomteboda. Liljeholmens godsstation finns ändå fortfarande kvar men spårområdet revs under 1998. Det blev istället så att stål grossister började starta upp sina företag i samma område.

Men tillslut i åren mellan 1960 och 1970-talen så var det dags för alla dessa gamla industrier av alla olika slag att förändras. Nya och stora industri och kontorskomplex ersatte blandningen av alla möjliga olika fabriker och bostäder.

De industriföretag som fortfarande finns kvar är bland annat Nordströms trä, Cementas och färgfabriken AB Wilh. Beckers.

Järnvägen på Liljeholmen år 1929

Källor:
http://www.stockholm.se/OmStockholm/Forvaltningar-och-bolag/Stadsdelsforvaltningar/Hagersten-Liljeholmen/Om-stadsdelsomradet/Hagersten-Liljeholmens-historia/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Liljeholmen

Loggbok v. 46

Den här veckan har vi gjort en ytligare uppgift på svenska lektionen. Varje grupp fick olika platser i närheten av skolan. Vi fick Rådsparken som vi på måndagen besökte och gjorde anteckningar om. Sedan på onsdagen hade vi en kort muntlig redovisning om dem olika platserna som var en förberedelse inför den stora redovisningen om våra förorter. Vi tyckte att uppgiften var lite luddig, eftersom vi inte fick någon information om vad vi skulle göra på platsen. Men redovisningen gick bra, bara det att alla verkade ointresserade och inte lyssnade. Det som gick bra var att vi gjorde redovisningen på ett bra sätt då vi presenterade rådsparken.

Loggbok v. 45

Denna vecka satte vi igång med temaarbetet förorten. Vi blev indelade i olika grupper och varje grupp fick varsin förort. Vi fick förorten Liljeholmen vilket vi tyckte var bra, eftersom alla i grupper varit där tidigare och har en del förkunskaper. Den första uppgiften den här veckan var att göra en rekognosering av förorten. Då vi började med att åka dit och titta hur det ser ut och även fråga människor som bor där, vad dem tycker och tänker om Liljeholmen. Sedan ritade vi en skiss på området eftersom att eniro skissen inte var tillåten att använda.

Det som gick bra den här veckan var att vi samarbetade och gjorde uppgiften på ett seriöst sätt. Men självklart finns det även negativa saker som vi noterade. Bland annat har vi inte satt oss ner än och planerat som är en viktig del i grupparbete. Inte heller var det helt lätt att fråga folk på gatan vad dem tyckte om sin egen förort. Men efter ett tags slit fick vi tag på två frivilliga personer som ställde upp på en kort intervju.